Det går inte att lova att alla kan spara ett visst belopp varje månad. Hushåll har olika inkomster, boendekostnader, familjesituationer och redan gjorda besparingar. Ett bättre mål är att hitta de kostnader som faktiskt går att påverka i din egen budget och räkna på effekten.

Senast redaktionellt granskad: 28 augusti 2026. Guiden är allmän privatekonomisk information.

Börja med verkliga siffror

Konsumentverket rekommenderar att du gör en budget utifrån inkomster och kostnader och gärna tittar några månader bakåt i kontoutdrag och räkningar. Deras kostnadsfria Budgetkalkyl kan användas för att se hur olika förändringar påverkar hushållet.

Konsumentverket: Budgetkalkylen – att göra en budget

Utgå från din egen nulägeskostnad. Om ett abonnemang kostar 149 kronor i månaden och tas bort är besparingen 149 kronor – inte ett generellt schablonbelopp från en artikel.

1. Gå igenom abonnemang och återkommande betalningar

Lista streaming, appar, molntjänster, medlemskap, försäkringstillägg och andra återkommande kort- eller autogirobetalningar. Markera det du inte använder eller där två tjänster fyller nästan samma funktion.

Kontrollera uppsägningstid och villkor innan du avslutar något. Målet är inte att säga upp sådant du har nytta av, utan att ta bort kostnader som fortsätter av gammal vana.

2. Separera matbutik från restaurang och take away

Matkostnader blir lätt otydliga när livsmedel, lunch ute, café och hämtmat blandas ihop. Dela upp dem i budgeten och se vilken del som faktiskt har störst potential att förändras.

Veckoplanering, inköpslista, matlådor och bättre användning av rester kan minska spontaninköp för vissa hushåll. Effekten beror på hur du handlar idag.

3. Gör matlådan till ett räkneexempel – inte ett löfte

Ta priset på en vanlig lunch du faktiskt köper och jämför med kostnaden för en portion av maten du lagar hemma. Multiplicera skillnaden med det antal luncher du realistiskt kan ersätta. Då får du ett personligt räkneexempel i stället för ett påhittat nationellt genomsnitt.

4. Synliggör småköpen

Kaffe, snacks, leveransavgifter och spontana nätköp kan vara små var för sig men stora tillsammans. Gå igenom en månad och summera kategorin. Bestäm sedan om du vill sätta ett tak, minska frekvensen eller låta vissa köp vara kvar.

5. Sänk energianvändningen där det är enkelt

Energimyndigheten rekommenderar bland annat att släcka och stänga av när utrustning inte används, välja LED, fylla tvättmaskinen och använda lämpliga eco-program. Myndigheten anger också att standby står för en del av hushållens elanvändning.

Energimyndigheten: enkla tips för energismarta vanor

Räkna på din egen elanvändning och ditt elpris. En åtgärd som gör stor skillnad i en eluppvärmd villa kan ge liten ekonomisk effekt i en lägenhet där värmen ingår.

6. Räkna på transportens totalkostnad

Om du har bil, ta med mer än bränsle: försäkring, skatt, service, däck, parkering, finansiering och värdeminskning kan vara relevanta poster. Om bilen behövs ska målet inte vara att ”ta bort bilen” utan att förstå kostnaden och om billigare alternativ finns för vissa resor.

För kollektivtrafik och andra transportformer kan samma princip användas: utgå från de resor du faktiskt gör och jämför realistiska alternativ.

7. Planera nöjen i stället för att ta bort dem

Nöjen är en legitim del av en budget. Ett praktiskt sätt att få kontroll är att avsätta ett belopp för restaurang, aktiviteter och annat du vill prioritera. Då blir det lättare att välja vilka utgifter som faktiskt är värda pengarna.

8. Inför väntetid för planerade köp

För köp som inte är akuta kan en väntetid hjälpa dig att skilja behov från impuls. Det behöver inte vara en exakt regel för alla belopp. Välj en modell som passar dig: skriv upp varan och fatta beslutet igen nästa dag eller efter några dagar.

9. Sälj sådant du inte använder – men skilj engångsintäkt från sparande

Att sälja oanvända saker kan ge pengar tillbaka och frigöra plats, men det är normalt en engångsintäkt, inte en återkommande månadsbesparing. Håll därför isär försäljningsintäkter och permanenta kostnadsminskningar när du följer upp resultatet.

10. Automatisera sparandet först när budgeten håller

En automatisk överföring till ett separat sparkonto kan göra sparandet konsekvent. Beloppet bör dock baseras på vad budgeten faktiskt klarar efter nödvändiga kostnader. Om ekonomin redan går minus är första steget att skapa överblick och prioritera räkningar, inte att tvinga fram ett schablonmässigt sparbelopp.

Så räknar du fram din egen möjliga besparing

  1. Ta tre månaders kontoutdrag.
  2. Lista fasta och rörliga kostnader.
  3. Markera bara sådant som realistiskt kan ändras.
  4. Skriv dagens faktiska kostnad bredvid varje post.
  5. Sätt en ny realistisk kostnad.
  6. Summera skillnaden och följ upp efter en månad.

Om summan blir 250 kronor är det en relevant förbättring. Om den blir 1 000 eller 2 000 kronor är det också möjligt. Poängen är att beloppet ska komma från dina faktiska utgifter, inte från ett generellt löfte.

Om pengarna redan inte räcker

Om räkningar inte kan betalas eller skulder växer är det bättre att söka stöd än att jaga fler spartips. Kommunal budget- och skuldrådgivning är kostnadsfri och kan hjälpa till med budget, prioritering av skulder och kontakt med dem du är skyldig pengar.

Konsumentverket: kommunal budget- och skuldrådgivning

Sammanfattning

Det mest trovärdiga sättet att spara är att börja med din egen budget och välja några kostnader som går att påverka. Abonnemang, mat, småköp, energi, transport och planerade köp är vanliga områden att kontrollera, men resultatet varierar mellan hushåll. Mät förändringen mot din verkliga kostnad och behåll bara rutiner som fungerar över tid.

För hur Hovsam arbetar med källor och ekonomiskt innehåll, se redaktionella principer.